söndag 29 november 2009

Skor, väskor, kläder och mer väskor

Heeej!



Skriver detta den 29 november, har blivit något konstigt med datumet!



Väskorna var ju fulla när jag åkte ner den här gången. Brukar alltid vänta några dagar med att dela ut presenter, det är så härligt att bara ha fokus på att ses och ha det roligt ihop de första dagarna!






Det blev en jätterolig kväll! Allt var 100 procent som Jacques säger!




Vi försöker organisera.....




Några av barnen i sina nya kläder




Abbas, Emanuella och Bright


Det blev skokrig!! ; ) Det var inte lätt att dela ut skorna....


Barnen med sina nya väskor - häftigt att kunna ha 'sin egen' väska att samla saker i


Vi fick göra som en kö....när vi skulle dela ut alla sakerna



Daddy älskar att klä ut sig och hans favorit plagg är klänning, är han inte fiiiin?

Hörs snart
Kram emelie

måndag 9 november 2009

Jag har vunnit!!!

Jag har blivit utsedd till årets ungdomscoach av Stockholms Rotaryförening! TACK Rotary Kronhuset som tog initativ och nominerade mig!

Eftersom jag ju har varit sjuk kunde jag tyvärr inte själv ta emot priset i Stockholm idag, så två av mina systrar fick representera mig.

Känner mig jättestolt!Jag hade självklart inte varit här om det inte var för allt stöd och pepp från min underbara familj - och alla ni andra som är med och stöttar på olika vis!!

Jag vann med motiveringen:

Emelie Kanter, som är 22 år gammal, har under ett par års tid lyckats bygga upp ett barnhem i Ghana för 130 föräldralösa barn, varav 67 barn är inneboende.

Med egen kraft och egna insatser har Emelie med ekonomiska medel, som hon lyckats skrapa ihop när hon är hemma mellan varven och arbetar i pappans butik plus det hon lyckats samla in i Sverige från donatorer, byggt upp ett hus med tillgång till rent vatten, ordnat kläder, mat och husrum till alla barnen. Hon har vidare skaffat hälso- och sjukvårdsregistrering och därmed berett dem som varit undernärda och svårt sjuka möjlighet att få läkarvård.

Nu har han också byggt upp en skola och fått den inregistrerad och godkänd av Ghanas
Skolmyndigheter. Hon har anställt lärare som sedan i våras bedriver undervisning för de äldre barnen. Hon införskaffar undervisningsmaterial såväl från Sverige som lokalt i Ghana, bänkar så att de slipper sitta på marken.

Skolan heter GREAT ANDOH INTERNATIONAL SCHOOL. Där coachar Emelie också de äldsta barnen att gå vidare till högre utbildning för att de därmed skall kunna få en lyckad start i livet.

Emelie har lyckats med något, som väldigt få har lyckats med. Hon har bidragit till att ge föräldralösa barn ett värdigt liv men också en utbildning och ett stöd för fortsatt skolning och utveckling. Hon är en mycket värdig mottagare av stipendiet som Årets Ungdoms Coach 2009.

Hemma igen!

Hej alla!

Nu är jag hemma. Som vanligt har det varit en intensiv tid. Tre härliga alldeles för korta veckor!

Tyvärr har jag blivit sjuk...fått någon infektion i kroppen...just nu ligger jag därför på infektionskliniken för utredning...men min goa syster är snäll och hjälper mig att skriva och uppdatera bloggen...Känner att skönt att få tankarna på annat ett tag!

Ni skulle sett barnen när jag kom fram. Det var sent på kvällen. Barnen brukar somna mellan 20-22 satt vid grinden och väntade. Vissa sovandes...; ) Det var total lycka att få krama om alla barnen igen. Kändes som att komma "hem". När kramkalaset var klart satte de äldre oss i en ring och Mommie bad för mig att och för att jag kommit fram säkert.


Morgonen därpå var det upp med tuppen i vanlig ordning (halv fem!). Barnen och lärarna hade förberett en föreställning för mig.


Barnen dansade och visade de nya nya kulturdanserna de har lärt sig. Jag hoppas kunna lägga upp en filmsnutt snart. Dom är bara för hräöliga att se - vilken rytm! vilken energi! man blir bara glad i hela kroppen!


Ett av de äldre barnen, Fredrick, läste också upp ett brev som de skrivit tillsammans. Det finaste jag har fått i mitt liv.

På kvällen försvann elen, det händer rätt ofta....och då samlade vi alla ute på verendan och berättar historier. Alla sitter på varandra, någon håller på min tumme, den andra min tå. Heeeelt undebart!!



Det är mycket fotboll för killarna nu! Helgen som jag kom spelade killarna sin första match mot ett annat lag. Det motsatta laget såg tuffa ut men en sak är säker - man sätter sig inte på killarna på Great Andoh!

De hade på sig sina fina svenka landslagströjor. På fötterna är det lite mer varierat...ibland barfota....ibland en sko på ena foten och en flipflop på andra....man tager vad man haver; ) Riktiga fighters var dom iallafall!

Nu tar jag paus. Vi hörs snart igen. Jag har massor att berätta!!!!

stor kram emelie