Gott Nytt År - nya adress till bloggen!

Vänner!

Hoppas ni haft en skön och glad start på det nya året!

Ni har väl inte missat att bloggen flyttat till den hemsida vi håller på att bygga upp...?

http://www.greatandoh.com/gott-nytt-ar

sköt om er, kram!

emelie

Bloggen stänger...och flyttar till vår hemsida!

Hej alla,

Nu är vi nästan klara med vår fina hemsida. TUSEN tack till Alex Carabi som har byggt den - sååå fin tycker jag!!

Blir dumt att ha två ställen att skriva på så därför skulle jag bara vilja uppdatera hemsidan från och med nu. Men funderar hur det funkar för er som är 'bloggföljare'? Det bästa är om ni går in på hemsidan - längst ner kan ni fylla i er mailadress. NÄr jag uppdaterar ska det skickas ett mail.

Vi ses på www.greatandoh.com !

kram emelie

tre barn i en grop

blev så ledsen idag, pratade med en av mina kontakter i Ghana, en kvinna som arbetar för barns rättigheter och hon berättade om den senaste skandalen på ett av de största mest kända privata barnhemmen.

Vi känner ju oro varje dag för att myndigheterna ska komma och säga att vi måste stänga ner...problemet är att även om skolan är registrerad och godkänd av myndigheterna så är inte barnhemmet det...Och barnhem är sen en tid tillbaka förbjudna i Ghana. Vår strategi är att säga att vi har en boardingschool...men vi uppfyller knappt några av kraven på det: tex max 4 barn i varje rum (vi bor ju typ 30...!!! och barnen älskar iofs att bo nära och många tillsammans....ni minns väl när vi köpte sängar - och barnen ändå la sig på golvet, helst fem sex stycken nära nära varandra....dom är så fina!!), skilda toaletter och dusch (!!!!) för tjejer och killar...och andra jättebra saker som det är vår dröm att fixa när vi får byggt vår skola och våra hem...

Idag blev jag påmind om varför myndigheterna vill stänga ner alla privata barnhem. Det har varit flera 'skandaler' kring barnhem. Några journalister hade arbetat undercover på ett av de största barnhemmen i Accra. Jag har varit, det är superfint rent materiellt - dom har verkligen allt. Men journalisterna hade sett hur barnen misshandlades - både fysiskt och mentalt. Bland annat hade dom som bestraffning haft en djup grop på en bakgård där barnen fick vara när dom inte uppfört sig...i en grop!!!! Fattar ni!!?! Jag såg ju massa exempel på dessa helt hemska bestraffningsmetoder på de första barnhemmen jag var på när jag åkte ner som volontär. Det är inte bara att dom slår barnen utan det är så kränkande behandlingar.

Blir så ledsen och arg! Och visst förstår jag att denna typ av behandlingen bara måste upphöra. Men tror ni att myndigheterna har något alternativ till barnen på hemmen som de stänger ner....nej just det.

På Great Andoh har vi inga fina sovrum, toaletter och duschar. Och ingen lekplats eller konstbevattnad gräsmatta. Maten lagar vi på en gryta över öppen eld och ja den kan säkert vara lite mer varierad.

Men vi kränker aldrig barnen. Vi slår dom inte. Vi förudmjukar dom inte. Hur ska dom kunna se sitt eget värde om vi som är vuxna runt omkring inte gör det??? Vi lär dom vad som är rätt och fel genom uppmuntran inte bestraffning och genom tydliga gränser och massvis med kärlek.

Det måste väl ändå vara viktigare än att ha separata sovrum?????

Emelie

ps TUSEN miljoner tack för alla peppande fantastiska kommentarer och mail och sms - responsen från er Mary Kay konsultenter har varit helt otrolig!!! Den lever jag på länge ; )

....därför är jag så glad!!!

Vet inte riktigt var jag ska börja...men måste nog först säga att det allra största för mig under de här två åren med barnen och Great Andho och det som gör mig så glad. Varje dag. Det är det otroliga engagemang som jag möter från människor. Familj, vänner...men kanske framförallt det från helt okända personer! Personer som läst eller hört om mitt arbete - och sen tar en kontakt - ger en peng eller delar med sig av idéer och erfarenheter.

Alla ni som följer mig, skickar ett mail, skriver en kommentar, ringer då och då, stannar på för en pratstund eller lite pepp på ICA Effkå när jag jobbar..... Farmorn som gav sina tre barnbarn att stödja mig varje månad i julklapp, min syssling och hans fru som slutat köpa presenter när de går bort utan ger pengarna direkt till Great Andoh istället, och ännu häftigare - deras kompis som ska gifta sig och som jag aldrig träffat men som på inbjudan skrivit att inga presenter utan pengar till Great Andho! - killen i mellanstadiet som sålde sina leksaker och skänkte pengarna, mina tre huvudmånadssponsorer (LD, Fam J och stockholmsfamiljen) som ger mig trygghet varje månad, Rotary-familjen med all erfarenhet och coachning (RB), Cecilia som hjälpt mig med mitt fina infomaterial, ni som vill vara med och stötta bygget, Helene som dansar.....ja listan är mycket längre och ni vet vilka ni är. Bara häromdagen hade jag ett hur spännande möte som helst med ett par som hört av sig och var intresserade av att vara med och stötta långsiktigt....

Jag hoppas också ni förstår - verkligen förstår - hur mycket kraft och framtidstro som detta engagemang ger mig. När det ser tufft ut...oron växer för att pengarna inte räcker till för det som behövs...matpriserna bara går upp och upp....barnen blir sjuka och behöver dyr vård...drömmen om att kunna bygga nytt känns långt borta....då tänker jag på alla som ger av sitt engagemang och av sina pengar och tänker - det ska gå!!

Det var en sån här spontankontakt för två veckor sedan som ledde till att jag i fredags stod på Skandinaviums scen (!!) och berättade min, Jaqcues och barnens historia för 2500 (!!!!!) personer. Jag bytte kläder tre gånger den morgonen. Först av lite allmän nojjighet...sen för att jag var helt genomblöt....; )

Det var Mary Kay som hade ett stort event för sina nordiska, fristående återförsäljare. Bara det var en upplevelse i sig att vara med på. Det var tur att det inte var typ en stor bank eller något....då hade jag nog varit ännu mer nervös ha ha. Tänk er 2500 coola kvinnor i ett rosa Skandinavium! En härligare publik hade jag inte kunnat önska mig!

Jag var inbjuden av Bo Wallblom som är VD på Lesley Cosmetics AB/Mary Kay. Bo hade hört mig på radio....Dom var grymt peppande innan jag skulle upp på scenen, gjorde att jag kände mig rätt lugn och Bo höll en superfin introduktion. Precis innan jag ska gå upp säger Bo 'Jo Emelie, har jag sagt att det här är första gången på 20 år som någon utanför Mary Kay familjen gör en presentation på ett sånt här event....'

Får jag säga det själv (och det får jag ju eftersom det är min blogg ha ha...) så gick det väldigt bra! Jag brukar prata till bilder på barnen och från skolan, och barnen är ju det bästa jag vet i världen, finns ju inget som gör mig gladare! Så därför känns det inte som en presentation som man gjorde i skolan typ...jag berättar ju bara vår historia, och barnen är liksom med mig.

Det var en rejäl kick kan jag säga...Men sen fick jag som en chock. Visste att dom på något vis skulle stötta Great Andho...men fick en check som lägger grunden för och gör att jag nu på riktigt kan tro att vi kan nå vårt mål och uppfylla vår dröm: att köpa mark och bygga ett nytt, eget barnhem och skola!!!

Så otroligt generöst. Kan inte riktigt fatta det ännu.

...och allt detta för att Bo lyssnade på radio (som radioYlva peppat mig att ställa upp i) och inte bara sådär som man själv lätt gör, tänker att '...ja det var ju intressant och spännande...' utan också agerade på det - ringde upp mig, träffade mig och syster Ulrika och sen störst av allt för mig - vågade satsa på mig, Jaqcues och barnen! Det betyder lika mycket som pengarna.

Kommer en bild snart också hoppas jag!

kram till er alla, vi är bäst tillsammans!!!!

världens gladaste!!!!

det har hänt något helt fantastiskt, är såååå glad! Men kan inte berätta riktigt ännu....

snart snart....stor kram och tänk extra mycket på mig på fredag ; )

Emelie

Radiotävling och fotbollsturnering!

Vi har ju gått med i en aktivitetsförening som heter GNAPS (Ghana National Activity Program for Schools). Det är den bästa utbildningen, ger barnen så mycket!

En av de häftigaste sakerna som var en radiotävling som vi var med i. Barnen skulle svara på olika frågor och stava till ord live på radion...tanken är att göra kunskap till något roligt men också med lite tävlan i som en motivation!



Fredrick och Muhammed representerade Great Andoh. Snacka om att dom var nervösa!!
Dom jobbade i lag, Fredrick (till vänster) är lite snabbare så under första matchen svarade Fredrick på alla frågor...jag såg hur Mohammed tog sats för att svara men hann inte med...utan blev att han satt tyst.

Men sen var det så gulligt, för under andra halvan så kommer Fredrick på sig själv. Då flyttar han fram Mohammed närmare mikrofonen, lägger armen om honom, klappar honom på ryggen och säger: Okey ?. Sen var det Mohammed som fick vara västa stjärnan!

Och....VI VANN!!! Ojojoj när killarna kom hem så var de tyo 10 cemtimeter längre. Alla barnen kom springande emot dem och hurrade och kramade!

Det är genom NAPS som vi också spelar olika fotbollsmatcher.

Och i 4 månader har killarna kämpat med fotbollen. Vi själva tycker (såklart!) att killarna är super duktiga, men varje gång vi spelat match så förlorar vi, varje varje gång :) I början var det riktigt tufft, killarna var helt förstörda. Men nu är lite bättre, man lär sig att ta motgångar i ett lag.

Men vet ni vad som händer? Jag reser jag hem, 2 dagar efter jag är hemma har vi 3-dagars tunering.. Vet ni vad?! Vi gick vidare 1 dagen som etta! i gruppen... STORT. Barnen ringde och den första minuten förstod jag ingenting för all skrek i mun på varandra :)

hörs snart kram!

Stockholm!

Är i Stockholm tillsammans med syster Ulrika. Har haft massor med spännande möten, fått mycket idéer och en hel del positiva besked vad gäller finansiellt stöd för bygget!!

Men också fler som vill vara med och stötta den dagliga verksamheten vilket känns så skönt! En familj om vi träffade (hade läst om mig i Dagens Industri och stöttat en hel del) hade som princip att de gav en procentsatas av vad de tjänade varje år till olika välgörenhetsprojekt. Så himla häftigt! Vi är såå glada att vi fick träffa er och att ni hjälper oss på så många olika sätt.

En annan dam vi träffade sa att varje gång hon får pensionspengar över på kontot så skickar jag dem till Greta Andoh, hur underbar är inte den livsinställningen, och det har blivit några tusen.. Vi har oxå en del storsponsorer på g, hoppas kunna få klart med det i höst.

Att få ihop pengar till den dagliga driften är något som jag tänker allt mer på... I början så var månadskostnaden inte så hög, det gick alltid att lösa att få ihop pengar på något vis...Men nu har ju verksamheten vuxit så mycket med skolan och allt PLUS att matpriserna gått upp sjukt mycket sen jag var nere första gången hösten 2008. Då kostade en säck med ris 320, nu kostar den ca 500!!!

Så därför känns det så skönt att några fler och fler är med och sponsrar varje månad. Det lättar oro/ångest trycket.....Vi har ju fått autogiro nu också så det är enkelt att vara med och

stötta ; ) Tyvärr har det krånglat lite (har haft säkert 20 samtal med banken om detta....!) men nu ska det funka har dom lovat. Om allt går som vi hoppas (!!!) så kommer jag ju nästa år att vara mest i Ghana och fixa med bygget! Men det betyder att jag inte kommer att kunna vara hemma och jobba och spara pengar och inte heller träffa lika mycket folk och berätta...men det kommer lösa sig det vet jag!

Världens finaste Bruce!

Nu ska vi iväg och träffa SOS-barnbyar här i Stockholm. Ska bli spännande och hoppas kunna få lite tips och erfarenheter därifrån. Vi har också varit i kontakt med en organisation som just håller på och ska bygga i Ghana. Bra att få en kontakt för att kunna stämma av saker med tex bygget men också andra praktiska saker som kontakter med myndigheter. Och som jag tänkte på häromdagen - vitaminer! Vart kan man köpa det? För att veta att det inte är sockerpiller eller något konstigt farligt som ger barnen

Hörs snart kram!

Emelie