fredag 10 april 2009

Lycka!

Vilken lycka att vara tillbaka bland alla barnen igen! Jag var nervös över hur det skulle bli och kännas och började resan med många fjärilar i magen...men när jag väl kommit fram till barnhemmet så tog det inte många minuter innan allt var glömt (lååånga resan, bråk i tullen, uppbrutna väskor, 37 grader värme...) - det kändes helt helt underbart att vara tillbaks! 

Hade ljusa kläder på mig eftersom det var så varmt men det ångrade jag sen...50 barn över mig...låg som underst i en sån där fotbollshög....helt lerig efteråt! Lerig men lycklig! 

Barnen hade övat in en sång och en dans. 

Jag hoppas kunna skriva snart igen men bara några snabba reflexioner: 

 - många barn hade kommit tillbaks men långt ifrån alla, känns så oroligt...samtidigt så påminde Jaque mig om att hur hemst det än är så är ju barnen 'vana' av att leva på gatan, det är så ju de allra flesta bodde innan de kom till barnhemmet

 - det känns så viktigt att skapa en tryggt glatt hem fullt av och möjligheter så att barnen som kommer inte känner behov av att lämna - det är mitt huvudmål! 

 - nya barnhemmet: 

Jaque och barnen flyttade ju i februari till ett nytt ställe efter att dom blev vräkta från det förra. Det nya stället är så mycket finare, mycket mer som ett hem! Flera olika små rum och i ett rum finns tom en soffa...OCH DET FINNS ELEKTRICITET! Jag som hade köpt med mig en superficklampa för sagostunderna på kvällarna....men den behövs när jag ska gå ut på kvällen för då är det helt kolsvart....

Men det finns inget bra rum för att ha skola i, rummen är för små. Det behöver vi lösa. OM vi bestämmer oss för att vara kvar här (vi ska ha möte med värden nästa vecka) så ska vi se om vi kan bygga bara som ett tak ute på gården med bänkar under - det hade varit bra 

Med hyreskontraktet så ville jag att vi skulle försöka få ett långtidskontrakt, typ tio år. För om vi ska investera i byggnaden så känns 3-4 år för kort...Men alla bara skrattade när jag sa det...Det är så stor expansion i Ghana så ingen vill binda upp sig så länge....vi får se hur det går - jag återrapporterar efter mötet med värden

 - kärlekstörst! Ja, många av barnen, speciellt dom små längtar längtar så efter närhet. Två av de minsta, typ två år, som jag var mycket emd sist, dom har inte släppt mig sen jag kom...Och så snart jag tar upp dom när jag kommer på morgonen så somnar den ena direkt....måste nog lära mig hur man bär med sådan där sjal annars kommer ryggen bli trött trött.....

 - imorgon ska vi ha gruppdiskussionen på barnhemmet. Känns så viktigt att involvera barnen, speciellt dom större mellan 7-15 år i hur planerna för framtiden ska bli. jaque och jag har lite idéer för hur vi ska göra, ska bli spännande - jag återkommer 

ja, det var lite i all hast och så kommer det bli. Ibland kan jag skriva själv och ibland har mina systrar lovat att hjälpa mig och skriva om jag inte kommer åt internet. Har köpt ett lokalt mobilabbonemang så det kostar bara 50 kr för en timme att ringa hem, jättebra!!! 

Jag måste bara berätta en sista sak - Anko, en av de äldre killarna, han är nog runt 13 men ingen vet riktigt. Är en lite stöddig kille och sist jag var här så kom jag aldrig riktigt innanför hans skal...Nu precis när jag skulle gå hem så kom han springande efter mig, stod och tittade ner lite och sen la han en hand på min axel och sa - sister emelie, you came back, i missed you so much....och sen sprang han iväg...

vi hörs snart igen, då vet jag mer om planerna för framtiden hoppas jag, det känns så tryggt att veta att vi nu kan tänka lite långsiktigt - de pengar jag har på kontot från alla er som stöttat gör att vi kan höja blicken ovanför 'vatten och mat för dagen' och tänka på vi verkligen ska kunna skapa det där trygga glad hemmet som hjälper barnen att stå på egna ben när de blir stora nog! 

Nu blev det lite långt...men det var för att det var första sen kom ner, sen hoppas jag kunna skriva lite oftare istället. Jag hoppas också kunna lägga upp lite bilder snart. 

Hej så länge! 
Emelie

tisdag 7 april 2009

Motgång....

Nu börjar det närma sig! Hoppas bara jag kommer iväg som planerat...har varit strul med mitt visum men det verkar lösa sig - håll tummarna!

Det har hänt en jobbig sak som jag inte rapporterat om ännu men som det känns viktigt att berätta även om det blir så här i efterhand. När jag talade med Jaque för snart två veckor sedan så berättade han att 30 barn hade rymt från barnhemmet....De hade haft så ont om mat så att barnen hade helt enkelt lämnat - sökt sig ut på gatan igen eller till något annat ställe där de kunde få mat...Så är villkoren. Det handlar om överlevnad. Blev så ledsen! Och arg! Och frustrerad! Först på Jaque för att han inte ringt och berättat att det var så dåligt ställt, sen på hela situationen, det är så utsatt!

Jag hade inte fört över några nya pengar (utöver min tidigare stående överföring) sen insamlingen startade eftersom jag ville ta ett samlat grepp. Har ju haft möten med både banken och pappas och mammas revisor för att få hjälp att lägga upp en budget och en plan.

Men hade ju ingen aning om att det var så illa ställt! Och Jaque svar när jag blev ledsen/arg och frågade varför han inte ringt var ' men emelie, jag kan inte ringa varje gång vi har slut på ris och mat....'.

Nu ska vi lägga upp ett system så att det inte ska behöva hända igen.

En av de första sakerna jag ska göra när jag kommer ner är att förhandla med dom som vi köper mat av på marknaden och dom som vi köper vatten av och se till att vi kan få som en stående order. Med de pengar som alla ni härliga kloka engagerade människor bidragit med så kan vi nu få en helt annan framförhållning!!!

Några av barnen har kommit tillbaka nu och Jacque skulle ge sig ut till marknaden till helgen och se om han kunde hämta hem fler av barnen, han trodde det, det är ju där dom brukar vara runtomkring...

Jag rapporterar hur det har gått när jag kommit ner och fått en egen bild.

Tack igen alla för allt engagemang och pepping, det värmer mig så mycket!!! Nu när jag åker ner snart så känns det inte längre som att jag står lika ensam. Men det är också stora förväntingar och ni ska veta att jag gör mitt allra bästa för att allt stöd som kommer hemifrån ska komma fram på bästa sätt. Men det känns viktigt för mig att också berätta om sådant som är problematiskt och som inte fungerar - det är ju bara då som vi kan slå våra kloka huvuden ihop och se hur vi kan hjälpas åt att komma på bättre sätt...

hej så länge!
Emelie

fredag 27 mars 2009

Helt fantastiskt!!

Tack alla för det helt fantastiska gensvaret efter artikeln i GP. Hade kunnat föreställa mig det här, de har gett mig mycket energi!

Tack vare att så många har visat sitt intresse ska nu min "bästa kompis" Lovisa Mankert hjälpa mig med allt som jag kan tänkas behöva hjälp med. Allt ifrån att svara på mail, om internet skulle ligga nere när jag är i Ghana, till att hålla koll på ekonomin.
Det känns jätteskönt att henne vid min sida. (Laddar upp ett kort på henne inom kort).

Jag har idag ordnat ett bankgiro 396-0929 i Great Andoh´s namn, mitt SEB-konto kommer självklart också finnas kvar.


Nu är det inte långt kvar tills jag åker, nedräkningen har börjat!!!

Ett hett tips:
Torsten Pellman har ett företag, Asian Art & Design vars inrikting är att sälja ekologiska och rättvist tillverkade inredningsdetaljer och originalkonst som passar i de nordiska hemmen.
Den 28-29 mars kommer han att skänka 10% av köpesumman om man uppger att man har läst min blogg.
Så är ni på jakt efter inredning vet ni vart ni ska åka till helgen:
Byggvägen 3 i Stenkullen, Lerums Kommun
lördag 11-14 och söndag 11-15

Ha en härlig helg!

söndag 22 mars 2009

Hej!

Idag kan ni läsa I GP vad vi har åstadkommit tillsammans! Häftigt va?!

Clearing numret är dom 4 första i kontonumret 5037

Många har frågat om jag har någon organisation i ryggen.
Jag vill förtydliga att det har jag inte. Pengarna går oavkortat till barnen och barnhemmet. Min resa och boende har jag betalt själv.
Mitt SEB konto har jag öppnat bara till barnhemmet och de pengar som kommer in redovisar i stora drag jag efterhand på min blogg.
Jag har stort stöd i min familj och vänner som hjälper mig med allt det praktiska så det går rätt till.

Emelie

onsdag 11 mars 2009

37 kronor kan fortfarande förändra liv!! Vill du vara med och stötta?!

Allting började med sjukvårdsförsäkringen. Min frustation över att så många av de fina glada barnen på barnhemmet var sjuka. Min glädje när jag förstod att det "bara" kostade 37kr per barn/år att få en hälsoförsäkring = med en grundlig hälsoundersökning, id-kort och medicin.
Tillsammans hjälptes vi åt att samla ihop pengar så att 105 barn fick försäkringen, Tack!!

Och sen... sa läkaren att barnen var så sjuka för att det inte fanns rent vatten att dricka. Vi samlade till en vatten tank som nu är på plats. Den kostar ca 100kr i månaden att fylla.


Och sen... behövde golven cementeras för att det skulle bli enklare att hålla rent.

Och sen... köpte vi madrasser så att lärarna och de yngsta barnen skulle slippa sova direkt på golven.


Och sen... köpte vi virke och byggde sittbänkar att ha i klassrummen (lite lättare att fokusera på att lära sig om man slipper sitta på marken.... )

Och sen... behövde barnen få vitaminer eftersom de allra flesta är undernärda

Och sen.... målade vi väggarna i fina glada färger


Och sen...behövde vi få ha kul ihop och ställde till med en rolig fest och dansade hela natten

Det blev många "och sen...." för behoven är stora! Och de tar inte slut.

Varje månad handlar om överlevnad för Jacque, lärarna och barnen. Att ha råd med det allra mest grundläggande. Hyra, mat, vatten, lärarlöner...(en månadslön ca 200kr)
Varje krona gör skillnad!!!

Åker tillbaks i April
Den 3dje april åker jag tillbaka till Ghana och barnhemmet. Vi har haft kontakt några gånger i veckan och det ska bli såå härligt att komma dit igen.

Att göra...!
Det finns så mycket jag vill hjälpa till med när jag kommer ner. Här är någar exempel på saker som är mest akut och som jag hoppas kunna ta tag i så fort jag kommer fram.

1) MAT OCH VATTEN. Få en långsiktighet i inköp och en kunskap i hantering.. Ex abbonnera på vatten så att det varje månad kommer nytt, vore fantastikst! Mat, 3 måltider om dagen för 150 barn i en månad kostar ca 4 500kr.

2) TOALETTER. Bygga någon form så att det är avskilt från de dagliga sysslorna (idag finns inga toaletter alls... ) Detta är extra viktigt för att förbättra barnens hälsa.
Mat och hälsa är det jag kommer prioritera mest, om du är frisk så blir det lättare att klara andra påfrestningar, det vet man ju själv.

3) SKAPA ETT HEM Rusta upp byggnaden. Fortsätta med pågående projekt, cementra, måla, bygga, fixa. Skapa lite trivsel helt enkelt..

4) MYGGNÄT Skaffa och sätta på alla dörrar och fönster i de rum barnen sover i. Många barn har malaria och vi måste minska risken att fler blir sjuka.

5) KUNSKAP Lärarna har en sååå viktig uppgift. Hur kan vi hitta sätt att vidga deras och barnens vyer? Vill ha med mig plancher på djur, världens alla länder, bilar, miljöförstöring, smarta uppfinningar, AIDS/HIV (engelska är språket de undervisar på). Måste bara säga att jag har köpt sagoböcker med mig ner å ska införa en sagostund varje dag :-)

MEN för att klara allt detta behöver vi pengar och jag är glad för all hjälp jag kan få! En av mina kompisar har bestämt att föra över 1ookr/varje månad, det räcker till rent vatten i nästa en månad, helt super!!!

Här på bloggen kan ni läsa om min förra resa, vad vi gjorde då, vart pengarna har gått mm.

Vill du hjälpa till?
BG 396-0929
Märk ert bidrag med ert namn så kan jag återkoppla vart pengarna har gått.

Tack för ert stöd och eventuella bidrag.
/emelie

tisdag 24 februari 2009

Hej alla vänner, familj och andra som är intresserade av barnhemmet Great Andho Orphanage i Kasoa, Ghana där jag har arbetat. Och som jag med hjälp från er familj och vänner i Sverige har försökt att stötta på olika sätt.
Jag skrev först ett infobrev men det blev för stort för att skicka iväg med alla bilder så därför prövar jag istället att lägga upp det så här. Jag vill tacka för allt ert engagemang, pepping och stöd. Det betyder jättemycket för mig och framförallt för Jaque, lärarna och barnen på barnhemmet.

Det finns hur mycket som helst att berätta. Härliga historier om massa skoj, kärlek och engagemang. Men också jobbigare historier om hur brist på självklarheter som rent vatten gör att barnen aldrig blir friska nog att växa och utvecklas som dom har rätt till. Och jag berättar gärna mer så det är bara att ringa eller maila om du har några funderingar – eller kanske råd eller tips!?

Här redovisar jag vad som gjorts hittills med hjälp av stöd från många vänner och berättar lite om tankarna inför framtiden

måndag 16 februari 2009

Lite uppdatering!

Heej!

Vill bara att ni ska veta att jag jobbar på för fullt här hemma och att jag har regelbundet kontakt med barnhemmet.

Jag blir så glad för alla frågor och engagemang. Häromdagen så hade några ICA-kollegor en lite fest och överskottet på 2000 kr ska gå till barnhemmet - helt otroligt!!






Vattentanken är på plats. Det känns så bra. Läkarna sa att det smutsiga vattnet var största anledningen till att barnen var så sjuka. Det kostar 'bara' 150 kr för 2 månader för att fylla upp den men den här månaden så måste vi fylla på lite tidigare, för barnen springer och öppnar kranen(dem har aldrig sett rinnande vatten förut så det är en häftig grej).
Jaques har nu köpt ett lås sa dom inte kan öppna själva...











Nu har alla barnen varit på deras första hälsokontroll, så nu kan vi behandla deras sjukdomar.


Det är blandade känslor...fantastiskt att vi har kunna genomföra hälsokontroll men nu står vi inför nästa, vi vet varför dom är sjuka och nu måste vi agera.
Nästan alla barnen var undernärda och hade malaria. Barnhemmet är nu mera lite som en sjukhus, massa medicin och en helsike massa vitaminer...Allt ingår i hälsoförsäkringen för 37 kr/år och barn som vi alla hjälptes åt att få genomförd.



Det är en kille som har fått HIV-diagnos. Känns jättejättetufft men igen, blandade känslor....för samtidigt så skönt att det inte var fler barn...och så skönt att dom vet om det nu så att minska risken att andra smittas!! Två killar har en svår blodsjukdom där man troligvis inte överlever vuxen ålder.
Flera av killarna urinerade blod men efter dom hade druckit rent vatten så gör dom inte det längre. Vattentanken och om vi kan se till att hålla den med rent vatten gör verkligen en otrolig skillnad!!!



Och när jag pratade med min 'mamma' häromdagen så hade hon varit och hälsat på den lilla tjejen som gjorde att jag tog tag i hälsoundersökningen. Patience 1.5 år var så sjuk, hon var nästan svartvit i färgen, fötterna var alldeles svullna och så svag. Hon har blivit så mycket bättre,svullanden har gått ner och hennes kroppsfärg har börjat komma tillbaks.


Planen är att åka ner 1 april. Det är fortfarande väldigt osäkert med lokalen, hur länge vi får vara kvar i huset, OM vi får vara kvar överhuvudtaget. Vi håller på och undersöker olika alternativ. Osäkerheten är inte bra. Om det blir flytt så kan vi ta med oss vattentank, alla bänkar etc.


Hör gärna av er om ni har några frågor eller fundeirngar!!! Innan jag åker kommer jag skicka ut ett mail och fråga om det finns intresse för att hjälpa till...Det är så häftigt nu att se hur allt som skänkts kommit till så stor nytta, det har verkligen förändrat deras förutsättningar för livet...men också så är det här bara början på resan. Det är nu vår kunskap och engagemang behövs som mest för att stötta Jaque, lärarna i deras fantastiska arbete! Det finns inte brist på engagemang från deras sida!!!

Kram emelie