onsdag 27 maj 2009

besök på sjukhuset

Igår fick jag åka akut till sjukhuset med en ny liten kille som har kommit till oss. Han är fem sex år och hade fått utslag över kroppen. När jag kom till barnhemmet på morgonen så hade han blivit mycket mycket sämre. Utslagen eller vad man ska kalla det var det värsta jag någonsin sett! Det såg ut som huden under armarna hade möglat, stora blåsor och därpå som mögel...helt fruktansvärt! Och han hade jätteont, kunde inte ta ner armarna.


På sjukhuset så gjorde läkaren en snabb titt och sa sen sa han bara 'det är bara lite utslag, ge honom den här medicinen'. Vadå för några utslag? Vadå för någon medicin? Du måste ju undersöka honom ordentligt, ta prover. Jag har ett helt barnhem fullt med små barn, vi måste veta vad det är för något, om det smittar, om det är farligt! Läkaren suckade och stönade högt. Gav mig värsta blickarna och pratade argt med sköterskan på deras språk.... Sen sa han 'det är inte din son'. Det är inte första gången som detta händer. Det är något som provocerar väldigt med att jag är vit.
Det finns sina skäl för det säkert men det som provocerar MIG är att det är ju inte mig som det går utöver i detta fallet, det är lille J. Jag gav mig inte och tillsist fick vi ta prover. Men höll på att ångra mig när läkaren kom med sprutan....den var så stor! Och lille J blev helt chockad....vettskrämd...Och det var inte tal om någon lek och bus och försöka göra det på ett fint sätt...Tillsist var proverna tagna och vi fick medicin med oss. J ska på återbesök varannan dag för att följa upp. Vi undersökte alla barnen och hittade inga utslag som liknade Js så hoppas att det inte hunnit smitta...Det är extra jobbit nu för det är sååå varmt, jag har själv fått som blåsor över delar av kroppen - men det hade jag innan J blev sjuk så är förhoppningvis inte ngt som smittat utan bara av värmen

onsdag 20 maj 2009

Några tuffa veckor...

Vänner,

Ledsen att jag inte hört av mig på ett tag...det har varit tre riktigt struliga och jobbiga veckor. Det är tur att barnen och Jaque ger så mycket energi - för ibland räcker mina egna energireserver inte till...


För att göra en lång (och känslomässigt väldigt jobbig!) historia rätt så kort så blev jag och barnhemmet polisanmält. Vi flyttade ju som ni vet från det första barnhemmet till det stället vi är nu (eftersom dom chockhöjde hyran och vi behövde bättre lokaler). På det första stället fanns det inte bara föräldralösa barn utan också ett trettiotal 'needy kids'. Det är barn som har föräldrar men som kommer till barnhemmet för att få stöd med mat och omvårdnad. Föräldrarna till ett av dessa barnen kom till mig och ville att jag skulle betala för privatskola för deras son och få pengar till annat. Jag sa att han så gärna fick komma till skolan och bo eller bara gå i skolan hos oss men att nej, jag kunde inte betala hans privatskola. Det var detta som startade allt....föräldrarna gick till polisen och anmälda först mig och sen skolan för en hel rad med olika saker - att jag inte tagit hand om deras son, att skolan inte hade rätt tillstånd osv...


Jag blev helt chockad när fick reda på att polisanmäld. Rädd. Vad innebär dte att bli polisanmäld?? Och här - där polisen på det lokala planet är precis hur korrupt som helst!! (En gång hotade en polis mig med att ta med mig in på stationen för att han inte fick mitt telefonnummer....helt sjukt) Och blev så ledsen och besviken över att föräldrarna valde att göra så här. De hittade på massa dumma saker om vad jag gjort och sagt som ju inte alls var sant.


Och NEJ, det är ingen ursäkt eller förklaring att de är fattiga. Jag har så många vänner och i min familj här som är fattiga fattiga men som ändå inte ljuger och behandlar någon så respektlöst som dessa föräldrar gjorde mot mig (och mot jaque och barnhemmet). Många av de val man gör påverkas såklart av om man är fattig men en sämre människa det är man inte! Det finns helt enkelt rötägg både med och utan pengar.


Som tur var så har jag haft mina fantastiska 'familj' här nere som har stöttat mig. Och min fantatsiska familje hemma som jag väl talat med typ tre gånger om dagen de senaste veckorna...TACK FÖR ATT NI FINNS!!!! Ni skulle sett, en timme efter det att föräldrarna var här och hotade och visade polisanmälan så började folk strömma till huset där jag bor...Morbröder, vänner, farbröder osv...helt plötsligt var det stormöte med 20 personer som i vilda diskussioner diskuterade vad som hänt och hur vi/jag skulle göra...otroligt med så fint stöd...men också en konstig situation...Vid sådana här tillfällen är ofta många äldre med och de pratar bara på deras språk...och jag förstår ingenting men hör bara mitt namn nämnas om och om igen...


Sen följde två veckor av möten var och varanann kväll mellan delar av min 'familj' och föräldrarna som ville ha pengar (utpressade mig skulle jag kalla det). Det var bland det tuffaste jag varit med om. Och mycket för att jag kände mig så utsatt. Kan inte utrycka mig och förstår inte språket. Mycket högljudda diskussioner. Visst försökte de översätta för mig men det gick inte att fånga ordentligt och när jag ville förklara hur jag upplevde situationen såblev det mest bara fel...Men det var ändå viktigt för mig att vara tydliga med att jag tyckte att det var fel. Det går inte bara att hitta på och hota med vad som helst utan jag ville visa och förklara hur ledsen jag blev.


Hur slutade det? Ja, jag är inte stolt över mig själv för det fick sluta med att jag betalade. Och då drog de tillbaka anmälan... Men under processen hade jag vekrligen visat att jag kände mig så ledsen och besviken över alla lögner de spridit och mig och om barnhemmet och det kändes viktigt. Och samtidigt - jag kan ju inte säga att det inte känns bra att behöva betala för J skolgång på privatskolan...han är världens finaste lilla kille och utbildning är precis allt! Så det är jag på ett sätt glad över. Men för mig så blev det mycket mer av en principiell fråga allt det här...


Jag har nu bestämt mig för att stanna tre veckor till - 'är så mycket jag vill hinna med innan jag åker hem. Min syster Ulrika har också bestämt sig för att komma ned och hälsa på mig - känns såååå roligt!!! HAR NI SAKER SOM VI SKULLE KUNNA HA TILL SKOLAN - pennor, böcker på engelska, kartor, planscher, pedagogiska leksaker...???? Så hör av er till ulrikakanter@hotmail.com - hon kommer kunna ta med en hel del ner!


Nu måste jag sluta, det som är på gång det närmaste nu och som jag skriver mer om snart är:


- skolan nästan nästan klar!! Idag målade vi väggarna blåa och det slutade med att vi hade 56 små blå smurfar som sprang omkring och lekte...


- letar fortfarande efter bra lärare, ska träffa en kvinna imorgon som har mycket erfarenhet och vi ska bla diskutera möjligheten att anställa en pensionerad rektor som kan hjälpa oss


- skolunifmermerna är klara! Barnen är sååå stolta när de sätter på sig dom ...för att gå över gården till skolan...Ska lägga upp bilder ska ni få se! TACK TACK TUSEN TACK för att vi gjorde detta - barnen har växt flera centimeter nu...; )


- bygga färdigt sängarna, vi bygger breda våningssängar som två tre barn kan sova i

- förbereda för kommande sjukvådrdsförsäkringsomgång

Vi hörs snart igen! Och håll tummarna för att det kommer regn...här har varit över 40 grader i en vecka nu och det ligger och trycker ett regn som aldrig riktigt kommer...det tar på krafterna kan man lätt säga...speciellt när elen inte funkar (jag hade nämligen investerat i en värsting fläkt för att kunna sova på nätterna men tji fick jag...)

kram emelie


torsdag 7 maj 2009

Hej alla

Vi har tyvär blivit tvungna att ta bort alla bilder. Om några dagar kan vi lägga upp de ingen.
Vi hörs, syster u.

tisdag 5 maj 2009

Tips: afrikansk dans och vårfest!

Hej, det här är Emelies syster Elenore som skriver en rad för att tips om två aktiviteter för att stötta Emelies arbete. Så passa på att mingla med kommunkändisar och dansa loss till afrikanska rytmer!!

Vårfest på OrigoHuset med auktion för Emelie och Great Andho
Invigningen av ett nytt miniköpcenter - OrigoHuset - med ICA, delikatessbutik, blommor och annat i Brottkärr 15-16 maj. Kommunstyrelsens ordförande Annelie Hulthen ska bla inviga. På eftermiddagen på fredagen kl 17.15 så hålls det en välgörenhetsakution där pengarna går till Emelie och Great Andho. Har ni vägarna förbi så kom gärna in och hälsa, vi kommer att vara där från familjen och berätta, diskutera och svara på frågor!

www.origohuset.se

OCH - är det ngn som har ngt som ni vill vara med och bidra med till auktionen så tas det varmt emot!! Det ska vara ett värde om ca 500:- och sen kommer det att auktioneras ut. I så fall så hör av er till syster Ulrika på ulrikakanter@hotmail.com


Dansa för Afrika!
Den 2 juni kan du testa något häftigt - dansa till härliga rymter från Afrika, Karibien, Australien, Nya Zeeland, Söderhavet. Det kostar 100:- och intäkterna går direkt till Emelie och Great Andho.

Plats: 1200 Kvadrat. Mandoling. 47 (snett framför Kulturhuset).
Tid: Tisdag 2 juni kl. 10.30-12.00 eller 12.30-14.00.
Kostnad: 100 kronor. Önskar du bidra med mer är det så välkommet!
Anmälan: Ingen föranmälan.
Frågor: Tel. Heléne 20 99 01

Läs mer på http://www.goodmove.se/

Och tillsist, tusen tack för engagemang Jacob och Helene!

Vi hörs,
Familjen genom Elenore

måndag 4 maj 2009

Flickan och den lilla bebisen...

Vi var och träffade flickan med den lilla bebisen förra veckan. Kändes så skönt att vi hittade henne för var orolig att vi inte skulle göra det. Men det var väldigt tufft. Flickan bor tillsammans med sin mamma som är gammal och sjuk. Hon ville inte lämna sin mamma. Och upprepade att hon inte kunde ta om hand om sin bebis också....Det verkar som att mamma trycker på för att hon ska lämna barnet också, med skälet att hon är kristen....ibland undrar man...

Det är så omöjligt att förstå, blir så ledsen när jag tänker på vilken situation hon är i...Vi bestämde att hon skulle behålla den lilla killen så länge som hon ammade honom och vi lovade att vi ska komma med mat och vatten. Vi får ta en vecka i taget. Och hoppas att genom att stötta henne i sitt hem att hon ska känna sig tryggare som mamma och våga behålla sitt barn...