tisdag 7 april 2009

Motgång....

Nu börjar det närma sig! Hoppas bara jag kommer iväg som planerat...har varit strul med mitt visum men det verkar lösa sig - håll tummarna!

Det har hänt en jobbig sak som jag inte rapporterat om ännu men som det känns viktigt att berätta även om det blir så här i efterhand. När jag talade med Jaque för snart två veckor sedan så berättade han att 30 barn hade rymt från barnhemmet....De hade haft så ont om mat så att barnen hade helt enkelt lämnat - sökt sig ut på gatan igen eller till något annat ställe där de kunde få mat...Så är villkoren. Det handlar om överlevnad. Blev så ledsen! Och arg! Och frustrerad! Först på Jaque för att han inte ringt och berättat att det var så dåligt ställt, sen på hela situationen, det är så utsatt!

Jag hade inte fört över några nya pengar (utöver min tidigare stående överföring) sen insamlingen startade eftersom jag ville ta ett samlat grepp. Har ju haft möten med både banken och pappas och mammas revisor för att få hjälp att lägga upp en budget och en plan.

Men hade ju ingen aning om att det var så illa ställt! Och Jaque svar när jag blev ledsen/arg och frågade varför han inte ringt var ' men emelie, jag kan inte ringa varje gång vi har slut på ris och mat....'.

Nu ska vi lägga upp ett system så att det inte ska behöva hända igen.

En av de första sakerna jag ska göra när jag kommer ner är att förhandla med dom som vi köper mat av på marknaden och dom som vi köper vatten av och se till att vi kan få som en stående order. Med de pengar som alla ni härliga kloka engagerade människor bidragit med så kan vi nu få en helt annan framförhållning!!!

Några av barnen har kommit tillbaka nu och Jacque skulle ge sig ut till marknaden till helgen och se om han kunde hämta hem fler av barnen, han trodde det, det är ju där dom brukar vara runtomkring...

Jag rapporterar hur det har gått när jag kommit ner och fått en egen bild.

Tack igen alla för allt engagemang och pepping, det värmer mig så mycket!!! Nu när jag åker ner snart så känns det inte längre som att jag står lika ensam. Men det är också stora förväntingar och ni ska veta att jag gör mitt allra bästa för att allt stöd som kommer hemifrån ska komma fram på bästa sätt. Men det känns viktigt för mig att också berätta om sådant som är problematiskt och som inte fungerar - det är ju bara då som vi kan slå våra kloka huvuden ihop och se hur vi kan hjälpas åt att komma på bättre sätt...

hej så länge!
Emelie

4 kommentarer:

  1. Bra Emelie att du är modig och även tar upp sånt som är problematiskt. Det känns bra att kunna bidra till en mer långsiktig ekonomi för barnhemmet, även om våra bidrag är små i den stora helheten. Jag hoppas du nu kommer iväg som du ska och att du får en riktigt härlig tid i Ghana!

    SvaraRadera
  2. Lycka till med barnen. Hoppas de hittar hem igen.

    SvaraRadera
  3. jassååå! Det här är bloggen! Ge oss uppdatering, så vi kan ge dig mer energi hela vägen. Blogga, worka, tjöta, skratta! Det går snabbt. Puss o kram från hela familjen.
    /Richard

    SvaraRadera
  4. Hej Emelie, det märks att du kämpar för barnens skull, fällde en liten tår när jag läste, väldigt känslosamt.
    Hoppas det gick bra på banken och att barnen kommer tillbaka till er igen!
    Kram och lycka till!
    Kajsa med familj

    SvaraRadera